Den här veckan har vi fått säga hejdå till grisen Grymt.
När den här stiliga galten kom till oss för mer än två år sedan så var han inte ens hälften så stor,
och väldigt skygg. Men i gott sällskap av både människor och andra grisar har vi följt honom när
han gick från att vara en som var rädd för allt, till den som oftast var först med att hälsa folk
välkomna om morgnarna.
I förhållande till gården var han blott en gris, men för många av människorna här var han mer än så.
Med sin framträdande men ändå relaterbara personlighet var han någon som man kunde umgås med.
Han var en kamrat.
Vi önskar honom lycka till i sitt nya hem med sin nya ägare.
Tack för din tid här, Grymt. Du är grym!
Foto: John Åbinger
